"Den lysande skylten"

Reklamskyltar med elektrisk belysning eller med text av glödlampor började användas i början av 1900-talet. Bland de första var Stomatolskylten, med 1 361 stycken 25-watts glödlampor, som kom upp 1909 på gamla Katarinahissen vid Slussen och numera (2012) är världens äldsta bevarade rörliga ljusreklam i drift.

Nästa steg i ljusskyltens utveckling var neonrörets klara röda sken. Den första neonskylten i Sverige var en inomhusreklam för prenumeration av Dagens Nyheter, som tändes i början av december 1924 i skyltfönstret på DN:s depeschkontor vid Stureplan. Därefter följde Nordiska Kompaniet, Stockholms biografer och många ljusskyltar främst längs Hamngatan och kring Norrmalmstorg samt Stureplan.

På 1930-talet lanserades funktionalismen i Sverige där Stockholmsutställningen 1930 inte bara räknas som genombrottet för den nya arkitekturstilen i Sverige utan även för det riktigt stora genombrottet av neonskylten. Ljusskyltar blev en del av arkitekturen som på Esselte-huset mittemot Stockholms central, där resenären som klev ut på Centralplan formligen bländades av allt neonljus. Stockholms troligen mest spridda ljusskylt skapades 1933 och är den välkända T-symbolen för Stockholms tunnelbana.

Under 1950- och 1960-talen fortsatte uppgången för ljusreklam på stadens fasader, men därefter kom en tydlig avkylning och en mera kritisk inställning till reklam i allmänhet, som innebar att många skyltar släcktes och togs ner eller bara förföll. På senare år har dock den klassiska välskapta ljusskylten åter kommit till heders och en del äldre skyltar kunde efter protester räddas från att försvinna för gott. 1998 instiftades hederspriset för Årets skylt, som skall stimulera skyltmakare och designer till att höja nivån på stadens skyltar, och sedan 2011 arrangeras tävlingen Lysande skylt av Stadsmuseet i Stockholm. Klassiska ljusskyltar går inte att skydda genom exempelvis k-märkning, något som dåvarande (2010) fastighetsborgarrådet Kristina Alvendal ville ändra på. Förre stadsarkitekten Per Kallstenius menar bland annat att "den lysande skylten i stadsrummet nu har blivit en del av vår kulturhistoria".

Källa:Wikipedia